Reparera jorden med grenflis

Robin Olsson upptäckte grenfliset för ett par år sedan. Nu får han och hans koloniförening berg av flis gratis från en arboristföretag, som vill bli av med det. Av det gör föreningen 10 m långa fliskomposter.

Jag hoppas och tror att grenfliset är på väg in i köksträdgårdarna. Enligt en rad studier och odlingsförsök är grenflis nyckeln till en bördig och frisk jord. Ett spännande exempel är fliskomposterna i Fågelsångens koloniförening i Gröndal i Stockholm. Här har odlarna har slagit på stort och anlagt två tio meter långa fliskomposter.

Observera att det här inlägget endast handlar om grenflis, som är överlägset vedflis i trädgården. Mer fakta och tips får du strax. Först vill jag berätta om flisexperimentet i Gröndal.

Grenflis i skogsdungen

Egendomligt - grenfliset är närapå nedbrutet efter bara två år. Nästan kolsvart och mycket luftigt.

Jag vet inte om det var med avsikt som komposterna i Gröndal placerades i en skogsdunge under ett grönskade tak av löv. Men vackert är det, dessutom fungerar det. Så här års singlar höstfärgade löv ner över komposterna, som får ett tillskott av näring. 

Vid senaste besöket möttes jag av en tunn rökpelare som steg ur en jättelik och fuktig flishög. Jag har aldrig sett något liknande, men det betyder att svamparna redan hittat hit och börjat jobba med att bryta ner det fuktiga fliset.

Redan efter två år

Robin Olsson är en av föreningens kompostsjälar. Han berättar att den ena komposten, som är två år, nästan är nedbruten. När vi krafsar bort löv och flis på ytan träder en härlig mylla fram. Robert är lika förvånad som jag över att det gått så fort. Märkligt!

Det ser ut som ungefär som vanlig kompostmylla, men kikar man närmare är det lite annorlunda. Det organiska materialet (humus) har lite större aggregat och större porer.

74 lass gratis flis

Den andra komposten är ny för i år. Varje kolonist körde två varv med skottkärran. Det blev totalt 74 lass, vilket komposten nu består av. En liten sträng av grönt avfall lades inuti kompostens kärna. Tanken var att processen skulle komma igång lite snabbare.

Till våren ska kolonisterna skörda fliskompostens mylla. Den kommer att användas på gångarna och som marktäckning på odlingar och runt buskar och träd. Robert har förhoppningar om att fliset så småningom ska få ordning på kolonilottens besvärliga jordstruktur.

När jag kommer hem fortsätter grubblandet. Hur kan grenflis brytas ner så snabbt? Än en gång läser jag den kanadensiske professorn Gilles Lemieus rapport https://www.researchgate.net/publication/228364133_Ramial_Chipped_Wood_the_Clue_to_a_Sustainable_Fertile_SoilsHan är den som introducerade odlingsmetoden runt 2020. Han skriver att odlingsjordarnas ursprung är skogen, där vedartat bryts ner av s k basidiesvampar. Men dessa finns inte längre i våra trädgårdsjordar. Därför råder han oss att inokulera skogsjord i våra odlingar.  Aha, då förstår jag – det var skogsdungens basidiesvampar som bidrog till den snabba nedbrytningen i fliskomposterna vid Fågelsångens koloniförening.

OCH HÄR KOMMER MER FAKTA

Varför är grenflis så bra? Redan för 25 år sedan konstaterade Giles Lemieus m fl orskare I Kanada att grenflis (ramial chipped wood, RCW) har förmågan att reparera utarmade jordar. Något som  varken konstgödsel eller stallgödsel kan. Det lyckas däremot grenflis med. När fliset bryts ner – främst av svampar – bildas ett organiskt material (humus) som påminner om skogens mylla och skapar en stabil och luftig jord. Dessutom binder det kol till marken där det stannar i många år. Därför är flisningen klimatsmart.

Så här ser trädgårdens grenar ut på hösten, sprängfulla med näring. Förutom näring innehåller grenarna lignin och cellulosa, som svamparna med förtjusning knaprar på, och en hel del nyttiga enzymer.

Vilket material är bäst?  Ris och grenar från buskar och allehanda lövträd inkl fruktträd (diameter max 7 cm). Det är ok med lite löv på grenarna. Barrträd är mindre bra, får max utgöra 10-20 procent. Det är bara bra om materialet legat så länge att det mörknat och blivit lite soggigt. Då är svamparna igång. Hösten är en bra tid för flisning, då är unga grenar fulla med näring.

Hur mycket ska jag sprida? 5-15 liter (0,5-1,5 cm) flis per kvm rekommenderas. Första året läggs fliset som ett täcke. Följande år blandar du fliset ca 10 cm djupt. Fyll på nytt flis vart tredje år, är en vanlig rekommendation. Jag föredrar att flistäcka varje år men med bara ca 5 liter/kvm. Efter 2-5 år börjar du märka förändringen. Jorden har blivit mer bördig och fått bättre struktur.

Risk för kväveförlust? År 1 kan det förekomma att nedbrytningen stjäl kväve lite från jorden. Men risken är minimal om du lägger fliset som ett täcke och inte blandar det med jorden. Då sker kväveförlusten bara en el ett par centimeter under flisen. Jag förebygger det genom att också vintertäcka med löv och sommartäcka med färskt gräsklipp. År två har jag inte noterat kvävebrist. Det har inte heller forskarna gjort.

Finns det näring i flis? Definitivt. Flera odlingsförsök har visat att fliset bidrar med förvånansvärt mycket näring, men det frigörs mycket långsamt. Efter flera år har du en mer näringsrik jord.   

inokulera skogsjord? Bra idé. Basiliesvampar (våra vanligaste matsvampar) är specialister på att bryta ner vedartat. Men de saknas i trädgårdsjord. Därför rekommenderar världens kanske mest framgångsrika forskare på området att det är klokt att ympa trädgårdsjorden med skogsjord. (Lemieux & German , 2000). 10-20 gram/kvm är lagom. Strö ut jorden innan du lägger på flisen.  

Här inokulerar jag jord skogsjord, hämtat intill ett gammalt lövträd. Förhoppningsvis innehåller det svampmyecel från någon av basiliesvamparna, till vilka våra vanliga matsvampar hör. Observera att allemansrätten inte tillåter oss att ta jord utan lov.

Svampar för jordhälsan. Mykhorrizasvampar gynnas av grenflis. Det är svampar som bildar symbios med växterna, hjälper dem att ta upp näring och vatten på ett mer effektivt sätt. Det gör gott för jordhälsan. Dessutom lagrar svamparnas myecel stora mängder kol.

Om jag vill kompostera flis? Du kan t ex göra en kompost av kompostgaller och fylla den med flis. Eller gör som i Gröndal, sprid materialet på marken som en meterbred limpa. Komposten måste hållas fuktig men behöver aldrig vändas.  En fliskompost är inte samma som en vanlig kompost. Fliskomposten resulterar i ett mer stabilt organiskt material än en vanlig kompost. Näring frigörs och humus bryts ner mycket långsamt.

Behövs gödsel i odlingen? Observera att grenflis inte är gödsel, utan ett byggmaterial vars främsta merit är att det bygga en levande och bördig jord. Odlar du grönsaker använder du gödsel du är van vid, t ex gräsklipp, stallgödsel eller lusern. Men var beredd på att du efter ca 3 år inte behöver så mycket näring. Enligt en studie kan behovet av gödsel minska med 50 procent.

Tålamod som lönar sig Grenflismetoden är ingen snabbfix, men efter ett par säsonger märks skillnad: jorden blir mörkare, luckrare och mer levande.  Räkna maskarna innan du flisat. Redan efter ett år ser du skillnaden. Själv har jag marktäckt i 3 år. Maskantalet har flerdubblats, enstaka svampar växer i trädgården men jag har också observerat att mangold, knölfänkål, tomat m fl har gett mer än vanligt. Men det kan ju bero på vädret, så jag tar med att dra slutsatser till nästa år.

Bli inte förvånad om det poppar upp lite svamp. Det är ett tecken på att mer svampar koloniserat din jord.