Recept från min jordverkstad 2022 (uppdaterat mars 2024)

Som jag älskade att laga hemlagad jord! Det visade sig vara ännu roligare än att röra i grytorna i köket. Jag satt på en pall i vårsolen 2022 omgiven av färgglada hinkar, innehållande råvarorna till mina jordar. Den glädjen behövde jag.

Sedan 2020 hade odlingen varit ett elände på grund av pyraliderna, och jag var på vippen att tappa lusten att odla. Det kändes som om den tid var förbi när vi kunde odla giftfritt och klimatsmart. 

Nu gick det inte heller att bortse från att förbrukningen av torv bidrar med stora mängder klimatgaser. Planeringsjorden som säljs till fritidsodlare är ju inte jord utan torv, om än med lite gödsel i. Med tanke på att det är fritidsodlingen - och inte yrkesodlingen - som förbrukar mest torvjord var det dags att dra i nödbromsen. Jag började göra egen jord, utan pyralider och utan torv.

BUSKTOMAT I HEMKÖRD JORD

Alla jordar gav mycket och fin frukt. Men miniskelettjorden gav något mindre frukt och är tung att jobba med.

I våras testade jag fyra av mina blandningar. Jag fyllde fyra 15-litershinkar med egenjord. Den första med snåljord, den andra med bokashijord, den tredje med miniskelettjord och den fjärde med lasagnejord. Jag gödslade (med guldvatten) och vattnade som vanligt . (Recept på jordarna kommer strax..)

Hinkarna försågs med tre centimeterstora dräneringshål, fylldes med egenjord, vattnades och placerades i skugga. Nu planterade en busktomat av den pålitliga sorten ‘Irishka’ i vardera hink. Hinkarna placerades på en solig plats i trädgården.

INGEN VINNARE

Jag kunde inte utse någon vinnare. Planen var förstås att väga tomaterna och jämföra skörden. En dålig plan om småbarn släpps fria i trädgården. Men min subjektiva uppfattning är att skördarna blev riktigt bra, till och med något bättre än i torvjordar. Plantorna drabbades inte av torrfläcksjuka, som jag såg hos många kolonigrannar, vilket förstås kan vara en slump.. Miniskelettjorden, utmärkte sig. Den gav något sämre skörd, var dålig på att hålla fukten och dessutom för tung för min rygg. Den måste täckas med t ex färskt gräsklipp, annars får man vattna som en galning.

DAGS FÖR JORDRECEPTEN

Innan du väljer råvarorna tänk på att din jord behöver följande:

  1. Kväverik näring, dvs näringsrik kompost eller bokashi men även färskt gräsklipp (alternativt pyralidfri stallgödsel. )

  2. Syre i massor. Finns i fint grus och sand men också i lövmull, som ersätter torven. En gnutta barr el fint flis luftar också.

  3. Organiskt material. Finns bl i all kompostmyllabokashi, gräsklipp och i bokashi., Här finns även massor av mikroorganismer.

Med trädgårdsjord menar jag allt från köksträdgård till rabatter eller potatisland. Med markjord menas den naturliga jorden på platsen.

Genom att använda snåljord minskar du förbrukningen av köpejord till en tredjedel.

SNÅLJORD

För dig som ännu inte hunnit få färdig lövmull är det här ett alternativ. Jag har använt den i en herrans massa år, men mest för att spara pengar. Den innehåller bara en tredjedel köpejord. Jag använder den i odlingskärl på balkongen och på gården. Poängen med den är att kompostmyllan alternativt bokashin ger nytt liv åt gammal jord.

Ingredienser:

  • 1/3 nedbruten mylla från köks- eller maskkompost. Du kan också använda bokashi, det vill säga fermenterat köksavfall.

  • 1/3 gammal krukjord (fuljord) , t ex från förra årets tomat- och chiliodlingar eller pelargonkrukor.

  • 1/3 torvmullsbaserad köpejord.

Gör så här:

  1. Blanda allt väl.

  2. Vattna och ställ hinken i skuggan.

  3. Är det kompostmylla räcker det om blandningen vilar en vecka. Har du i stället bokashi bör den vila i fem veckor.

LÖVMULL

Att tillverka lövmull är enkelt. Men det tar 2-3 år innan den är helt nedbruten. Då är den mörkbrun och fluffig som vispgrädde. Liksom torvmull är den fuktighetshållande. Men till skillnad från torv innehåller den en del näring och ett rikt mikroliv. Strukturen är stabil och håller i flera år.

Två år gammal lövmull. Om den sållas kan den användas. Ska du använda den till såjord bör den sållas. .

Ingredienser:

  • En mix av löv. Även eklöv är OK, men en mindre del. Att det är lite barr bland löven gör ingenting.

Gör så här:

  1. Samla ihop höstlöven och lägg dem i en öppen behållare eller i en hög. Har du inga löv - hämta på kyrkogårdar eller kontakta trädgårdsföretag. Löv finns i överflöd!

  2. Lövhögen får aldrig torka ut. Efter ett år vänder du på högen.

  3. Efter två år brukar lövmullen vara tillräckligt nedbruten för att användas till jord. Lite lövbitar (se foto) är bara bra, de luftar jorden. Tänk på att såjorden bör vara mer nedbruten. Om du sållkar blir mullen perfekt.

  4. Om det ligger kakor av hela löv är mullen inte färdig och du får vänta upp till ett år. Ett annat sätt att skynda på är att blanda in lite färskt gräsklipp eller skvätta urin över över.

  5. Om du lägger löven i en svartsopsäck med lufthål och låter säcken ligga i garage eller i annat frostfritt utrymme under vintern går nedbrytningen snabbare.

  6. Med halvt nedbrutna löv kan du marktäcka jorden under odlingssäsongen eller under vintern.

Här är Roger Nyström vid sin lövmull, mannen som lärt mig mycket om lövmull och fortsätter att inspirera.

BOKASHIJORD

Du som komposterar enligt bokashimetoden kan lätt göra egen jord till allehandla odlingskärl eller för att förbättra naturlig jord. Här går jag inte in på hur du med bakteriemixen EM fermenterar avfallet. Massor av info finns på nätet. Du kan också läsa boken “Stora boken om bokashi”. Bokashimetoden ger inte färdig jord eller mull, utan fermenterat avfall. När jag i receptet skriver “1 del bokashi”, så menar jag en del fermenterat köksavfall.

Här handlar det om att använda bokashin för att sparka liv i gammal krukjord (fuljord). Den färdiga jorden kommer inte bara att vara näringsrik men också boostad med bakterier och svampar som samarbetar och backar upp varandra. Måtten avser volym!

I bästa fall har du färdig bokashijord efter två, tre veckor. Men vill du ha smulig jord tar det dubbelt så lång tid.

Ingredienser:

  • 1 del gammal jord (fuljord)

  • 1 del bokashi

  • ¼ del gammal jord att toppa med.

  • Fuktiga tidningar och äggkartonger

Gör så här:

  1. Bottna en 30-50 l stor balja/låda med rivna äggkartonger. De absorberar överflödig vätska.

  2. Varva gammal krukjord (fuljord) eller annan näringsfattig, ord med bokashi. Blanda!

  3. Toppa med 5-10 cm gammal jord.

  4. Lägg en fuktig tidning ovanpå.

  5. Inomhus kan du i bästa fall ha jord efter två, tre veckor. Men är det svalare kan det ta ett par månader. Ju mindre bitar av köksavfalle desto snabbare går det. Rör aldrig om.

MINI-SKELETTJORD

Den här jorden kallas mini-skelettjord, därför att det är en variant av den skelettjord som används med framgång i Stockholms stad vid trädplantering. Gruset och biokolen gör jorden extremt syrerik.

Jag kallar den också ”Niklas evighetsjord”. Dels för att jordexperten Niklas Vestin hittat på den. Dels för att den inte behöver bytas varje år som torvmullsjord utan kan odlas i under flera år.

Nackdelen med miniskelettjord är att den torkar ut snabbt och är tung. Fördelen är att du kan odla i samma jord flera år.

Ingredienser:

  • 6 l fint grus (2-6 mm, dvs samma som gatorna sandas med)  

  • 1 l näringsrik kompost, t ex komposterad kogödsel, kökskompost, maskmylla. eller bokashi.

  • 1 l biokol  

  • 2 dl urin (eventuellt).

Gör så här:

  1. Om biokolen inte är laddad med näring blandar du också ner ca 2 dl urin. Om biokolen är näringsmättad framgår det av förpackningen.

  2. Blanda grus, biokol och kompost.

  3. Till hösten rycker du upp plantorna med rötterna men låter skelettjorden vara kvar i hinken odlingskärlet. Men då har volymen minskad med ca 20 procent, eftersom det organiska materialet brutits ner.

  4. Fyll på med ny näringsrik kompost till våren och sätt nya plantor.

Här har du receptet med proportionerna mellan råvarorna. Urin behövs bara om biokolen inte är mättad med kväverik näring.


ÅKERSTEDS EKOBLANDNING

Färskt gräsklipp och sand - mer krävs inte för att skapa en näringsspäckad jord.

Nils Åkerstedt var en legendarisk trädgårdsmästare som lärde oss att använda gräsklipp i odlingen. Av klippet gjorde han också en jord som han kallade ekoblandning. Den bestod bara av gräsklipp och sand . Smartast är att göra den på sensommaren eller tidig höst när det finns ett överskott av klipp.

Ekoblandningen är extremt näringsrik. Den används vid omplantering av krukväxter, vid plantering av sticklingar och utplanteringsväxter men också vid plantering av tomat, gurka och chili.

Ingredienser:

  • 1 del färskt gräsklipp. Räknat i volym.

  • 1 del  sand, 0-8 mm. Räknat i volym.

Gör så här:

  1. Fyll sopsäckar med en blandning av sand och klipp. Fyll genom att omväxlande hälla 1-2 l sand och 1-2 l färskt gräsklipp i säcken.

  2. Knyt ihop säckarna så det blir lufttätt och ställ dem på en skuggig plats ute över vintern. Till våren kan du använda blandningen, även om det finns en del gräsklipp i den. Vänd på säcken en eller två gånger. Det blandar och luftar.

  3. När du ska använda blandningen tömmer du ut den i en skottkärra eller på annan öppen plats. Där får den luftas i 4-6 dygn.  Rör om då och då under tiden.

  4. Ekojorden torkar ut fortare än torvmullsjord. Men om du blandar i 10 procent kompostmylla av något slag håller den fukten bättre.

  5. Efter ett par månader behöver dina växter gödslas, t ex med ett täcke färskt gräsklipp.  Det går att spara den färdiga blandningen i minst två år utan att den försämras.

LASAGNEJORD

Norges motsvarighet till Sara Bäckmo heter Maria Berghestad. I hennes blogg https://mariaberghestad.no/blogg/egne-potteblandinger-uten-jord-overraskende-resultat hämtade jag inspiration till min lasagnejord.

Hon testade några jordblandningar där hon varvade olika råvaror i tunna skikt. Hon visade också bilder på hur fantastiska tomatskördar hon fick. Jag gjorde en egen variant som jag kallar lasagnejord och som också är superbra.

Skikten blandar sig oväntat snabbt. Efter fem veckor gick det inte att urskilja de olika skikten längre. Men flisen är förstås synlig, vilket är en fördel eftersom den liksom gruset ger en luftig struktur. Jag hade grus i stället för sand, eftersom jag lättare får tag på grus. Gräsklipp, bokashi och biokol bidrar med mycket näring. Måtten i volym.

Ingredienser:

lite pinnar från grenflis luftar jorden.

Ingredienser:

  • 1 del bokashi

  • 1 del grus (2-6 mm) el sand

  • 1 del färskt gräsklipp

  • 1 del flis från trädgården (grenflis)

  • 1/4 del biokol

    Gör så här:

  • Om biokolen inte är laddad med näring får du dränka den i urin i två veckor innan du blandar ihop jorden.

  • Varva sedan alla fem ingredienser i så tunna skikt som det är möjligt.

  • Bokashi ska alltid vara i botten och färskt gräsklipp ska toppa. Försök skikta så tunt att du i en hink får cirka tio skikt.

  • Låt jorden vila i fem veckor i skuggläge. Nu kan du knappt urskilja lagren och det är dags att plantera i lasagnejorden.

NILS WELANDERS TRÄDGÅRDSMÄSTARJORD

Det här receptet är från 1919. Nils Welander hette trädgårdsmästaren som skapade receptet och använde det. Jag hittade det i en uppsats av Amanda Sangüesa, Göteborgs universitet. Uppsatsen finns på nätet och jag rekommenderar den varmt. .Där finns fler gamla recept och massor av glömd kunskap. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/70278

Den här jorden är sinnebilden av begreppet trädgrådsjord, lucker och fet på samma gång.

Jag har inte testat jorden själv. Men resultaten av Amandas odlingsförsök med sallatsplantor är övertygande. I hennes försök låg Welanders jord i topp, medan köpejorden Hasselfors Reko fick lägst betyg. Till exempel vägde sallatshuvudena i Welanders jord i snitt 281.9 gram, medan sallatshuvudena i Rekojorden vägde 174,8 g. Nils Welander visste vad han pysslade med. Måtten i volym!

Ingredienser:

  • 1 del markjord

  • 1 del trädgårdskompost

  • 1 del lövmull

  • 1/2 del kogödsel brunnen

Gör så här:

  1. Gräv upp jord från en rabatt, gräsmatta, gammal åker … och lägg i en skottkärra. Sålla jorden (t ex med en brödback) så att du inte får med ogräsrötter.

  2. Fyll på med lika mycket mylla från en trädgårdskompost.

  3. Blanda också ner lövmullen, som bör vara nedbruten. Sålla den om den innehåller lövklumpar och/eller mycket kvistar. Den får gärna vara tre år gammal, men två år kan fungera så länge det inte är grova lövklumpar i jorden.

  4. Skyffla slutligen ner kogödseln (eller stallgödsel), som bör vara brunnen. Om du inte har garanterat pyralidfri gödsel, föreslår jag att du odlingstestar gödseln genom at så ärter (se bild nedan).

  5. Blanda ingredienserna väl! Låt nu blandningen vila i ca 5-6 veckor, men under tak eller presenningen. Därefter är det dags att plantera och så..


TVÅ RECEPT TILLAGDA 29/3 2024

Jag har fortsatt att testa jordblandningar. De två som jag använder mest nu är de ni ser på bilden nedan,. Jag tog bilden Halvera Torvens monter vid Stockholmsmässan i mars. Såjorden kan göras utan bokashi/näringsrik kompost eller stallgödsel. Men då tar näringen slut lite fortare och du måste plantera om snabbare.

Den här bilden togs i montern Halvera Torven, och visar de recept jag använder nu.


JORDMAKARTIPS

  • Recepten ovan används som planteringsjord i hinkar, murarbaljor, tunnor, krukor mm. Pelargon, tomat, chili trivs lika bra. Du kan också använda den i växthusbäddar. Till pallkragar och grönsaksland duger naturlig jord och koimpost. Men ett par hinkar av dina egenjord mår alla odlingar bra av.

  • Jordarna måste gödslas, liksom alla jordar. Guldvatten är förträffligt, en vattning varje vecka med start i slutet av juni. .

  • Håll koll på bladfärgen! Jordmakaren behöver kika lite extra på bladen för att kolla näringstillståndet. Börjar bladen gulna eller ljusna så är det dags att gödsla. Om de i stället är extremt mörktgröna är det sannolikt tecken på att växten fått mer än nog av kväve. Som av en händelse hittade jag på Plantagen exempel på kvävebrist (foto till höger)

  • Använder du stallgödsel finns risk för pyralider. För säkerhets skull kan du provodla ärter i en blandning av hälften gödsel,, hälften jord utan vare sig stallgödsel eller hönsgödsel. Blanda gödsel och jord och så ärter av något slag. Placera i ljust el soligt fönster. Om ärtorna växer fint och ser normala ut är det okey. Om bladkanterna rullar upp sig är risken stor att gödseln är förgiftad.

Paprikaplantor på Plantagen som skriker efter kväve. Det är plantans sätt att tala om att de vill planteras om i större kruka och i näringsrik jord.

Det här ärttestet visade inga tecken på att gödsel/jord var förgiftad med pyralider. Puh, då vågar jag använda den.











LITE JORDHISTORIA

För ett par år sedan träffade jag en äldre man vars pappa drev en handelsträdgård I Stockholmsförorten Skarpnäck fram till 1980-talet.

Kolonisterna i föreningen Pungpinan i Stockholm får höstlöv från stadens parker och komposterar den till lövmull, precis som man gjorde förr.

De levde på att driva upp och sälja violer till morsdag och tillverkade egen plantjord. Basen i jorden var lövmull. Löv fick de från stadens som tippade löven i trädgården. Där fick den ligga och brytas ner i tre år.

Lövmullen blandades med den näringsrika myllan från drivbänkarna. Det blev en perfekt mix som fick violerna att slå ut precis till morsdag.

Jag nämner det här för att ge en hint om att det fortfarande är möjligt att få till ett sådant samarbete med stadens parkskötare. Löv finns i överflöd!

Trädgårdsmästaren i Skarpnäck var inte unik. Gamla tiders trädgårdsmästare tillverkade alltid egna jordar. Vanliga ingredienser var komposterad lerhaltig grästorvjord, kompostmylla av hushålls- och trädgårdsavfall, samt lövmull och sand. Till det kom diverse ingredienser, som träkol, kalkgrus från rivning av gamla stenhus, ljungjord, mossjord, dyjord osv.

Ja, ni förstår, jämfört med deras jordverkstad är min rena lekstugan. Men någonstans ska man börja.


PS. Den 29 mars 2024 uppdaterade jag det här inlägget. med ett par smärre ändringar.

Föregående
Föregående

PYRALIDER 2023?

Nästa
Nästa

Svensk växtförädling går i graven