Basilika planteras om i torvfri jord och trivs.
Britter har kämpat mot torvbrytning som inga andra. Ändå har de inte nått ända fram. Regeringen har satt upp flera mål för utfasning av odlingstorven. Men varje gång misslyckats.
Vi har massor att lära av Storbritanniens misstag. Men också om hur de trots regeringens velande blivit världsledande på torvfria alternativ.
Margi och lövkomposterna
Nu ska jag berätta historien om britternas långdragna kamp mot odlingstorven. Det gör jag med hjälp av forskaren Margi Lennartsson-Turner, Coventry university, som ägnat sitt yrkesliv åt forskning om ekologisk odling med fokus på torvfria alternativ.
Margi Andersson har deltagit i de flesta stora, brittiska forskningsprojekt om torvfri odling.
Margi råkar vara svensk. Jag träffade henne redan 1992 i den brittiska organisationen Garden Organics magnifika visningsträdgård utanför Coventry. Hon lotsade mig genast till lövmullskomposterna. Jag minns fortfarande känslan när jag silade den lätta lövmullen mellan fingrarna och förundrades över att löv kunde förvandlas till något så luftigt.
Det här är något för svenska fritidsodlare, tänkte jag och åkte hem och skrev artiklar om lövmull. Men ganska snart insåg jag att tiden inte var mogen i vårt land. Varken för torvdebatt eller för tanken att göra egen jord. Nu är den det. Därför kontaktade jag Margi igen efter alla dessa år och fick en telefonintervju.
Jord till hemmaodlare
-Vid den tiden ägnade vi oss mycket åt att ta fram torvfria jordblandningar för hemmaodlare, berättar hon. Lövmullen är lätt och näringsfattig och kan därför ersätta torven. Samtidigt var protesterna mot torvbrytningar redan då omfattande i England. Men då handlade den framför allt om att bevara de unika livsmiljöer som våra torvmarker utgör. Nu är klimatutsläppen ett minst lika viktigt argument. Vi vet också mer om torvmarkernas vattenreglerande funktion, alltså deras betydelse vid både torka och översvämningar.
Egentligen har britter kämpat mot brytning av torvmarker sedan 70-talet. Så mycket älskar de sina vilda och vidsträckta mossar. Idag är 80 procent av dem skadade på grund av jordbrukets utdikningar och inte minst på grund av skörden av odlingstorv. Först 1999 satte dåvarande Labourregeringen ett frivilligt mål för utfasning av odlingstorv: 2010 skulle 90 procent av alla odlingssubstrat baserade på torv vara ersatta med torvfritt. Men målet bommades. Nya brutna löften följde.
(I faktarutan nedan har jag mer utförligt sammanfattat hur torvfrågan förhalats fram till idag.)
Så här ser RSS-märkningen ut på jordsäckarna. En QR-kod ger information om råvaror och annat som ingår i jorden.
Torvindustrin i ledningen
2011 fick torvindustrin ansvaret för att fasa ut odlingstorven. De fick också ansvaret för forskningen och forskarpengar från regeringen.
-Vi forskare tyckte att det var konstigt, eftersom torvindustrin vid den tiden var motståndare till en avveckling, kommenterar Margi. Man kan säga att en intressekonflikt uppstod.
Torvindustrin gick igång med ett stort forskningsprojekt som handlade om att hitta metoder för att fastställa hållbarheten i odlingssubstrat. Ur det arbetet växte Responsible Sourcing Scheme (RSS) fram. Alla råvaror i jordprodukter skulle poängsättas utifrån sju miljö- och hållbarhetskriterier.
- RSS var ett gediget och omfattande arbete, minns Margi, som deltog i forskningen. Men det satsades orimligt mycket tid och pengar på projektet något som ledde till en fördröjning av utfasningen.
Torvindustrin hade hoppats på att man med RSS-modellen skulle kunna visa att torv ur hållbarhetssynpunkt är bättre än många alternativ. Men förhoppningarna grusades. Torvbaserade jordar fick i stället mycket låga hållbarhetspoäng. RSS används fortfarande, till glädje för konsumenterna. Samtidigt satsade torvindustrin på torvreducerade jordar, vilket Margi kommenterar så här:
-Med facit i hand blev torvreducerad jord något av en återvändsgränd. Felet är inte att vi använder FÖR MYCKET torv. Vi måste i stället SLUTA använda torv. Det är inte nödvändigtvis lättare och billigare att ersätta 40 procent av torven än att ta bort den helt.
RHS tar ledartröjan
2022 medgav den konservativa regeringen att frivilligheten var ett misslyckande. Därför aviserades en lag mot försäljning av torvbaserad jord till fritidsodlare senast 2026, till yrkesodlare 2030.
80 procent av britterna stödjer kravet på förbud mot försäljning av odlingstorv och mot torvbrytning, enligt The Guardian, som refererar till en RHS-undersökning från 2024,.
Torvindustrins ledande roll upphörde samtidigt. I stället tog Royal Horticultural Society (RHS), Storbritanniens största trädgårdsorganisation, ledningen i utfasningen av torven.
De föregick med gott exempel och gjorde en radikal omställning mot torvfritt i all sin verksamhet: butiker, utställningar, visningsträdgårdar. RHS blev ledande också i forskningen och är det fortfarande.
Det som överraskat mig mest är att flera av de stora kedjorna, t ex B&Q, Tesco, Lidl, Morrisons och Dobbies, numera är torvfria. Att det bara finns torvfritt i deras butiker bidrar förstås till att många fritidsodlare är kommit igång med omställningen. Det har också bidragit till att andelen torv i brittiska odlingssubstrat sjönk förra året till 21,8 procent, enligt Horticultural Trades Association.
Press på regeringen
De lokala protesterna övergick så småningom till en bred folkrörelse. Sedan förra året är de samlade i Peatfree Partnership, där RHS’ röst är stark. Tillsammans fortsätter organisationerna att sätta press på regeringen. Samtidigt guidar de fritidsodlare och yrkesfolk i konsten att använda torvfri köpejord på rätt sätt, men också att kompostera och göra egen jord. Det gör de genom workshops, föredrag, utbildningar och på sina websidor.
Nu undrar jag förstås hur de torvfria jordarna i era butiker fungerar?
– Mycket bra, svarar Margi. Torvfri jord är inte längre någon utmaning. De flesta fritidsodlare är vana vid dem och har inga problem. Det finns torvfria jordar för alla ändamål.
Kokos eller inte kokos
I Sverige är många odlare negativa till kokosfibrer på grund av de långa transporterna från Sydostasien. Men hos er används materialet flitigt?
– Det stämmer. Samtidigt kräver vi av företagen i Sydostasien att deras produktion är hållbar. Enligt RSS´ granskningar får flera andra råvaror lägre betyg än kokosfibrerna.
Hon tillägger att många ekologiska jordtillverkare helt slutat använda kokosfibrer och försöker hitta nya material med fokus på inhemska och lokala råvaror, som t ex ull och vitmossa.
Ett intressant företag är Dalefoots Compost i Lake District, som tillverkat torvfritt i 30 år. De har gjort sig kända för sin lokala torvfria jord ”Wool compost”, baserad på tre råvaror, ull från lokala fåruppfödare, örnbräken som klär bergskullarna i Lake Distrikt, samt vallört, en förträfflig näringskälla som fritidsodlare upptäckte för decennier.
Fritidsodlarna ställer om
Morrisons är Plantagens motsvarighet i Storbrittannien och säljer bara torvfritt. Ett av skälen är att de vill ligga före det brittiska förbudet, som kommer förr eller senare.
Det senaste beskedet från regeringen kom förra året. Här lovas att användningen av odlingstorv ska förbjudas när tid finns i parlamentet. Bland fritidsodlare är förtroendet för regeringen lågt i den här frågan. Många av dem har vid det här laget tagit saken i egna händer och påbörjat omställningen. Enligt en undersökning av RHS använder 70 procent av fritidsodlarna torvfritt. Onekligen en imponerande siffra, som stormarknadernas torvfria linje säkert bidragit till.
Hur gick det med lövmullen som du propagerade så intensivt för 1992?
- Den säljs inte i trädgårdshandeln, eftersom den inte fungerar i storskalig produktion. Men många fritidsodlare har lövkomposter, särskilt de som blandar egen jord, svarar Margi. .
Någon statistik lövmullsanvändning har jag inte hittat. Men det har det har inte undgått mig att Englands främsta trädgårdskändisar, som Monty Don, Sara Raven, Carol Klein och Amys Fowler är närmast besatta av lövmull och fortsätter år efter år att propagera för dem.
Torvfria pluggar som fungerar i storskalig odling finns äntligen och ska ut på marknaden.
Puzzelbit på plats
Odlingsföretagen ställer också om, men inte i samma takt. 33 procent av dem har i alla fall gått över till torvfritt, enligt en rapport från Hortcultural Trades Association (2026).
Övergången har inte varit problemfri, eftersom de torvfria pluggar som används inte håller för maskinella utplantering. De har därför importerats, främst från bl a Tyskland.
Nu kan Margi berätta att problemet är löst. Forskarna, med Margi Lennartsson i spetsen, testade en rad blandningar under 2023-2025. Efter att recepten justerats i omgångar och provodlats av några plantskolor återstod ett par blandningar som ger skördar i nivå med torvbaserad jord och klarar den maskinella hanteringen.
- Resultaten är mycket positiva. Nu ska de här pluggarna utpå marknaden, säger en stolt Margi.
Sverige och torven
Nu tar vi ett kliv tillbaka till Sverige. Även om vi är hästlängder efter storbritannien finns torvfria säckar i trädgårdshandeln. Men den utgör endast 4-5 procent av försäljningen, enligt uppgifter jag fått från två av de största i branschen. En förklaring är att marknadsföringen är obetydlig, därmed också kunskapen om hur jordarna ska användas. Dessvärre sker anmärkningsvärt lite forskning eller odlingsförsök.
Men vi kan ta saken i egna händer, som de med framgång gjort i Storbritannien. Löv har vi överflöd av. Sedan gäller det att få med sig trädgårdshandeln på resan. Vad vi också behöver är ett helhjärtat stöd från våra trädgårdsorganisationer. Och varför inte ett svenskt Torvfritt Partnerskap?
Det protesteras mot odlingstorven även bland svenska fritidsodlare, främst bland kolonister,men de möter ett stentufft motstånd från torvbranschen och från regeringen.
Löften och brutna löften
1999: Regeringen sätter ett frivilligt mål för brittiska trädgårdssektorn. Senast 2010 ska den till 90 proc vara torvfri. Men målet missas.
2011: Nya mål: torven ska fasas ut i fritidsodlingen till 2020, i yrkesodlingen till 2030. Målet för fritidsodlingen missas.
2022: Regeringen ger upp frivilligheten och aviserar förbud mot försäljning av odlingstorv till fritidsodlare från 2026, till yrkesodlare 2030. Skälet är att minska koldioxidutsläpp och att skydda torvmarkerna.
2024. Över 100 trädgårdsföretag kräver lagstiftning i ett öppet brev till premiärministern.
2025–2026: Miljöministrarna från England, Wales, Skottland och Nordirland kommer överens om att förbudet ska gälla unionens alla fyra länder. Regeringen lovar igen att lagstifta, med tillägget ”när tid finns” i
Här finns mer information
