I juli är ogräs guld

Här kommer jag med ogräs som ska bryggas till ett gödselvatten med kväve som växterna snabbt kan tillgodogöra sig.

Ogräset tokväxer nu. Men var glad - ogräs är guld! Det ger bästa gödselvattnet under högsommaren. Husbehovsodlare har gödselvattnat i generationer. Men vi har saknat fakta om innehåll och kvalitet. Det har vi nu. Det är Lise-Lott Björkman och tidningen Hemträdgården som bidrar med nyttig kunskap . Suveränt tajmat både med tanke på att många av oss inte längre vågar lite på köpenäring på grund av alla giftlarm. Men också för att det nu är dags att övergödsla grödorna, som vill ha snabba kvävekickar så här års. Ogräsvatten blir perfekt!

Fyra olika gödselvatten

I artikeln redogör Lise-Lotte för analyser som tidningen gjorde redan 2013. Man beredde fyra olika slags gödselvatten: ett av nässlor, ett av vallört, ett av åkerfräken samt ett som var tillverkat av en mix av ogräs. Den första omgången gjordes 11 juni, den andra 31 juli. Receptet var enkelt: 1 kilo grönska i en hink med tio liter vatten. Efter fem dagar var det dags att sila av och mäta innehållet av 12 näringsämnen.

Innehållet av lättillgängligt kväve i fyra olika gödselvatten med olika innehåll och vid två tidpunkter. Innehållet jämförs med ett referensvärde från SLU (50 mg/l) . (Källa: Hemträdgården nr 3/2013)

Här koncentrerar jag mig på kvävet, som är de viktigaste näringsämnet och det som växterna oftast lider brist på. I det här fallet mättes det lättillgängligt kvävet, det som växterna omgående kan ta upp.

Den som vill kolla analyser av alla näringsämnen kan gå in på följande länk: https://www.tradgard.org/kunskap/kunskapsbank/artiklar/Odla%20milj%C3%B6smart_g%C3%B6dselvatten_HT-3-2013.pdf

Tabellen intill har jag hämtat från Hemträdgårdens rapport. Den visar innehållet av snabbt tillgängligt kväve (ammoniumkväve och nitratkväve) i fyra olika gödselvatten, tillredda vid två tidpunkter, 11 juni och 31 juli.

Jämfört med promillemetoden

Mängden kväve uttrycks i mg/l. Det jämförs med ett referensvärde som bygger på promillemetoden. Det är en gödselmetod som Tom Ericsson, SLU, tagit fram. Den innebär att man ger växterna lite näring vid varje vattning. All forskning visar att det mår växterna bäst av . Ur miljösynpunkt är det också en klok metod - vi hushåller med näringen och orsakar mindre näringsläckage. Utifrån den metoden har referensvärdet 50 mg/l räknat fram. Det bör gödselvattnet helst innehålla eller sträva efter att innehålla.

Vem hade väl trott att nässlor är så kväverikt under försommaren men så kvävefattigt under hög- och sensommaren?

Nässlor är inte alltid bäst

Som ni ser visar analysen att nässlor är makalöst material, men bara på försommaren. Då innehåller nässelvatten 92 mg/l, nästan dubbelt så mycket som SLU:s referensvärde. Det är så kväverikt att man gör klokt i att späda lösningen med 50 procent.

Skördar du i stället nässlorna 31 juli, dvs under högsommaren, ligger nässlor i botten med ett kväveinnehåll på bara 8,4 mg/l. Nej, det klokaste valet så här års är i stället en mix med olika slags ogräs, alltså örtartade växter som kvickrot, groblad, nate, svinmålla m fl. Den lösningen innehåll åtminstone 20 mg/liter.

Det får mig att tänka på mina kinesiska grannar både vid förra och nuvarande kolonilott. De stuvar ner ogräs i hinkar med vatten som den naturligaste sak i världen. Jag har många gånger funderat över hur mycket näring det kan bidra med. Nu vet jag att det vid den här tiden på säsongen bidrar det med 20 mg kväve per liter outspätt gödselvatten.

Onödigt kalium

Analyserna visar också att vallört är överreklamerat. Vid skörd 11 juni är kväveinnehållet bara 9,4 mg/l, en tiondel av kvävet i försommarnässlor. Sensommarens kväveinnehåll är mediokert. Fast vallört används ofta för att det är kaliumrik (se analyserna i artikeln ni fick länk till). Är inte det ett starkt plus? Nja, visserligen är kalium innehållet skyhögt i vallört. Men enligt Lise-Lotte innehåller alla fyra lösningar tillräckligt med kalium. Växterna kan inte ta upp hur mycket kalium som helst.

Åkerfräken är klart sämst i klassen, oavsett när växten skördats. En förmildrande omständighet kan vara att åkerfräken ofta innehåller mycket av spårämnet kisel, som inte ingår i analysen. Kisel anses stärker växterna och ökar motståndskraft mot svampangrepp. Här återstår forskning, enligt Lise-Lotte Björkman, som är hortonom och odlingsrådgivare.

Bra pH-värde och sammansättning av näring

Om vi bortser från kvävebristen har alla gödselvatten en bra sammansättning av näringsämnen, enligt Lise-Lotte. Även pH-värdet ligger bra till. Allt talar med andra ord för att vi lugnt kan ersätta köpenäring med gödselvatten. I synnerhet om vi väljer nässlor på försommaren och ogräsmix på sensommaren. Men det krävs att du ständigt har ett par brygder på gång och att ogräset inte tar slut trädgården.

Mina kinesiska grannar använder alltid gödselvatten av ogräs. Analyserna visar att det är rätt tänkt.

Så här gör du gödselvatten:

1. Fyll en tiolitershink med kallvatten och ett kilo växter (ovanjordiska delar) och lägg ett lock på.

2. Låt stå utomhus i fem dygn. Rör om tre gånger.

3. Sila bort växtdelarna och mylla ner dem i jorden. De bidrar också med kväve.

4. Gödselvattna på en gång med outspädd lösning. Undantag för nässelvatten på våren, det kan du späda med hälften vatten.

5. . Låt inte lösningen stå så länge att den stinker. Det betyder att förruttnelse tagit fart, men också att du bör akta dig för att gödselvattna direkt på växterna med lösningen.

6. Gödselvattna helst varje gång som du vattnar.

7. Mängden gödselvatten per kvm beror på växt och tid för skörd. Det går alltså inte att anges exakt. Ett exempel: Till grönsaker och sommarblommor på friland behöver du ca 1,5 l outspätt gödselvatten med nässlor som skördats under försommaren. Kan med fördel spädas med 50 procent vatten. Om du i stället har åkerfräkenvatten med åkerfräken skördat på sensommaren behöver du hela 8 liter outspätt gödselvatten per kvadratmeter. Allt räknat på en veckas åtgång.