Gift i ekogödsel - vad hände sen?

Redan efter två gödselvattningar började toppskotten rulla ihop sig till hårda knutor. Nu vet vi att det fanns rester av ogräsmedlet klopyralid i vinassen, som medlet innehåller.

Här följer en uppdatering av allt som hänt sedan den 5 juni när jag skrev inlägget om tomatplantor som förgiftats av flytande ekonäring. Nu är det ingen som ifrågasätter att det var näringen som var boven, och de flesta företag har dragit tillbaka preparaten från handeln. Samtidigt görs det analyser på flera håll. Några svar har kommit, de flesta visar på rester av ogräsmedlet klopyralid, om än i mycket små doser.

De flytande ekonäringarna tillverkas nästan alltid av importerad vinass, en restprodukt från sockerindustrin. Råvaran är med andra ord sockerbetor. Redan från början var misstanken stark att det var klopyralid eller aminopyralid som kontaminerat vinassen. Båda substanserna är kända för att brytas ner extremt långsamt.  De är också kända för att ge exakt den typ av skador på tomatplantor som vi sett så många exempel på.    

Eftersom sockerbetor besprutas med klopyralid är det inte förvånande att det är just den substansen som främst återfinns vid analyserna. Aminapyrolat används endast vid ogräsbekämpning av stråsäd, men kan finnas kvar i åkermarken ett par år.

Men näringen är ju KRAV-godkänd?

Det pilformade KRAV-märket betyder inte att produkten är eko.

Ja, de är  ”godkända för ekologisk odling” och KRAV-märkta. Men det betyder inte att innehållet är ekologiskt. Enligt EU:s och KRAV:s regler är det tillåtet att använda vinass från konventionell odling. Det finns inte heller några gränsvärden för hur mycket klopyralid som får finnas i vinassen eller i den färdiga produkten.

De företag, s k certifieringsorgan, som kontrollerar att KRAV-godkända produkter lever upp till reglerna behöver inte ens kontrollera om det finns bekämpningsmedelsrester i preparaten. Deras uppdrag är att se till att produkten uppfyller KRAV:s regler. Och det gör de flytande ekonäringarna, med eller utan klopyralidrester. Agneta den Braver, certifieringsledare vid kontrollorganet Smak, som certifierar ICA:s och Plantagens ekonäringar, formulerar det så här:

- Det är viktigt att alla förstår att de här produkterna är i överensstämmelse med nuvarande regler. Men KRAV kan förstås skapa nya regler..

Visst är detta extremt svårsmält för att inte säga uppseendeväckande. Min bild av det svenska KRAV-märket har fått sig en rejäl knäck, och vi är många som nu hoppas att det som nu hänt tvingar KRAV att se över hela regelverket.

Vinass är för övrigt en fantastisk näringskälla, rik på alla viktiga näringsämnen. Dessutom är det en restprodukt, vars bästa användning är just i odling. Men det odlas för lite ekologiska sockerbetor, vilket leder till brist på restprodukten vinass. Det som nu hänt är ett starkt argument för att köpa ekologiskt odlat socker.

Så här många rapporter med bilder på typiska skador fick jag in för respektive preparat.

Bilder från 175 odlare

På min facebooksida efterlyste jag redan i början av juni bilder på tomater som gödslats med flytande ekonäring och blivit missbildade. 173 odlare skickade in bilder med skador som är typiska för de två substanserna. Men när FOR, Fritidsodlarnas riksorganisation, startade en omfattande enkät bland fritidsodlare, avslutade jag min insamling.

I FOR:s enkät uppmanas alla fritidsodlare att rapportera skador på växter som de misstänker beror på ekogödsel http://www.for.se/fyll-i-fors-enkat-om-tomater-och-andra-vaxter-som-kan-ha-skadats-av-ekologisk-naring-och-jord/

Jag är glad att FOR vågar tänka tanken att giftrester även kan finnas i icke flytande ekogödsel, till exempel i vinassgödsel i pelletsform. Och vem vet, tänk om det också säljs planteringsjord eller annan trädgårdsjord som är kontaminerad. Oavsett om du misstänker att dina plantor/växter skadats av flytande näring, pelleterad näring, stallgödsel, jord eller halm – fyll i FOR:s enkät! Den är viktig.

I tabellen ovan ser du hur många odlare som skickade bilder till mig på skadade tomater och vilka preparat som var upphovet till skadorna. Jag vill passa på att tacka alla ser som bidrog med rapporter och bilder. Utan de bilderna hade ingenting hänt, då hade alla de här preparat fortfarande sålts.

Syrrans gurkor och mina astrar

Min insamling gällde endast flytande ekonäring. Hade jag startat insamlingen i dag hade jag också efterlyst erfarenheter av pelleterad vinassnäring.

Plantagens KRAV-godkända pelleterade trädgårdsnäring är också importerad och innehåller också vinass. Samma preparat säljs av Hasselfors. Undvik båda! är mitt råd i väntan på att fler analyser gjorts.

Jag har under sommaren med egna ögon sett hur Plantagens ekologiska pelletsgödsel fördärvat min grannes (tillika systers) odlingar. Hon har odlat på platsen i två decennier och brukar få finfina grönsaker. Men i år har hon haft ett h-e med störbönor, gurka och sommarblommor, som aster och zinnia. Alla är växter som är extremt känsliga för de här ogräsmedlen.

Jag trodde inte på hennes klagomål. Därför bestämde jag mig för att testa näringen. Ett 30-tal sommarastrar i en tunna gödslades med Plantagens pelleterade trädgårdsgödsel.  Plantorna var kanonfina och kraftiga, alla av en gammal sort. Min tanke var att jag skulle få massor av frön att dela med mig av. Resultatet ser ni på bilden: samma krus som på tomater om än inte lika tydligt. Tyvärr är det svårt för en fritidsodlare att avgöra om växterna skadats av pelleterad vinassgödsel som spritts på friland eller i växthus. Betydligt svårare än att känna igen skador på späda tomatplantor. Visst korvar sig plantorna lite i toppen, men inte så mycket som på tomat. Men framför allt hämmas tillväxten, ibland så mycket att plantorna dör. Att få en liten gurkplanta att överleva gödslingen kan vara en utmaning. Odlare som drabbas utgår förstås från att de själva är orsaken till missväxten.

´Morfars aster´, mådde inget vidare av den pelleterade vinassnäringen. Toppskotten är missbildade och de vill inte blomma. Jag odlar samma aster på andra ställen i trädgården. De har inte gödslats med vinassnäring. och de blommar för fullt nu.

Det blev några få livskraftiga bönor och gurkor till slut, men betydligt senare skörd och betydligt färre än normalt trots att hon sådde två, tre gånger.

Ett tecken på att gurkan är påverkad av klopyralid är att hjärtbladen kupar sig men framför allt att plantan bara står och stampar. Merparten av plantorna dog, några överlevde och har äntligen börjat ge gurkor, men skörden är kraftigt försenad.

Pelleterad vinassnäring säljs fortfarande

De flesta företag har slutat sälja konsumentförpackningar med flytande ekonäring som innehåller vinass. Däremot säljs fortfarande pelleterad vinassgödsel, samma näring som fördärvade min systers odlingar och gör att hon inte kan fylla frysen med störbönor eller göra en massa fina gurkinläggningar.

Bara det faktumet att preparaten innehåller vinass som kan vara besprutat med klopyralid borde leda till att företagen illa kvickt plockar bort säckarna från butikerna i väntan på att alla analyser gjorts. Syrrans gödslade med Plantagens Trädgårdsgödsel Natur. Det är samma preparat som Hasselfors säljer men under eget varumärke.

Kemikalieinspektionen ger råd

Två frågor som återkommer på min Facebooksida är om tomaterna går att äta och hur länge de här ogräsmedlen är kvar jorden. För att få svar kontaktar jag Liv Åkerblom, Kemikalieinspektionen. Hon svarar att det sannolikt är ofarligt, men tillägger att Kemikalieinspektionen aldrig ger sådana garantier.

När det gäller hur länge medlen kan finnas kvar i jorden svarar hon:

-Det handlar om extremt utspädda halter i det här fallet, men samtidigt vet vi inte hur länge de kan finnas kvar i jorden. Det beror bland annat på vilken biologisk aktivitet du har i din jord.

- Men om du har problem med jord som du anser är kontaminerad, kanske du  ska undvika att odla känsliga grödor som ärtor, bönor, gurka och tomat på platsen året efter, tillägger hon.

Kontaminerad halm

I bland annat England och USA har odlare haft problem halm och stallgödsel som var kontaminerad av ogräsmedel. I de fallen har det berott på att stråsäden sprutats med aminopyralid. Djuren har utfodrats med halmen, vilket lett till att även djurens gödsel blivit kontaminerad. Den kan även ha blivit förgiftad av att samma halm använts som strö. Jag frågar om den risken finns i Sverige. Hon svarar:

-Nej, inte om lantbrukarna följt reglerna,  det vill säga att halm och gödsel inte får lämna gården om aminopyralid sprutats. Men är halmen är importerad finns risken.

Om du hämtar halm eller gödsel från en gård eller ett stall kan det ändå vara klokt att fråga varifrån halmen kommer, föreslår hon.

Det är snart dags för EU att fatta beslut om en förlängning av tillståndet att använda klopyralid i odlingen av sockerbetor. Men hon tror inte att klopyralid kommer att stoppas.

- Men vi följer utvecklingen, och vi kommer att beakta det som hänt i samband med diskussion om en förlängning av godkännandet.

I andra länder har halm innehållit rester av aminopyralid, en substans som ger samma skador som klopyralid. Kolla gärna när du köper halm om den är importerad. Det ökar risken för kontaminering.

Anmäl till Konsumentverket

Även om de företag som säljer näringen själva är tagna på sängen har de ett ansvar för att produkterna fungerar som utlovat, det vill säga att det ska växa bättre. Om de i stället växer sämre eller dör är det definitivt ett fall för Konumentverket. De har en webbanmälan som är lätt att fylla i. https://www.konsumentverket.se/aktuella-konsumentproblem/anmal-till-konsumentverket/anmalan/

Jag har därför anmält Substral, Änglamark och Plantagen, produkter som fått mina växter att må dåligt under 2020. Jag hoppas att alla ni som drabbats gör en anmälan.

Jag hoppas också att ni reklamerar. Gör gärna en uträkning om vad detta har kostat er. Det handlar inte bara om vad ni betalat för flaskan, utan också om bortkastad planteringsjord och krukor som kanske kostat. Tänk också på alla kilo tomater som ni går miste om. I vissa fall blir det som ni märkt ingen skörd alls. Mindre skadade plantor hämtar sig om man beskär dem, men skörden försenas betydligt. Alla vet vi att försenad skörd betyder att skörden totalt sett minskar.

Gå in på respektive företags hemsida, där finnas alltid en epost till deras kundtjänst.

Den myndighet som har ansvar när det gäller bekämpningsmedel som skadar växtlighet är Jordbruksverket. Den 15 juni lade verket ut en text på sin hemsida. https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtskydd/aktuellt-fran-vaxtskyddscentralerna/skadade-tomatplantor . Här informerade de om att att flytande ekonäring i konsumentförpackning kan innehålla bekämpningsmedelsrester. Man utlovade även analyser och utredning. Så blev det inte riktigt. Men nu har vi fått färsk info https://www.anpdm.com/newsletterweb/46445D40744844504077404459/42425B4074464150467145475F4471 . Utmärkt! Jag anar en vilja att lugna ner alla oroliga och förbannade fritidsodlare. Vi får se om det funkar.